Fakta om ljudmiljö

Ljud är en subjektiv upplevelse. Hur vi upplever en ljudmiljö beror inte bara på hur starkt ljudet är, utan också på våra egna förutsättningar, exponeringstid, efterklangstid, frekvens samt typ av ljud.

Ljudstyrka
Ljudstyrkan mäts i decibel och är ett mått som ofta nämns i samband med ljudstörningar. Men vad många inte inser är att decibelskalan är logaritmisk. Det innebär att 73 dB är dubbelt så starkt som 70 dB, och 76 dB är dubbelt så starkt som 73 dB. Till decibelmodulen

Individuella förutsättningar
Vi är individer även när det gäller ljud. Hörselskadade störs oftast mer av bakgrundsljud än personer som hör bra. En del har en smärtgräns på 120–130 decibel, medan ljudöverkänsliga personer kan uppleva ljud som plågsamma redan vid 40–50 decibel.

Exponeringstid
En kvart i 100 dB har samma effekt som åtta timmar i 85 dB. Ju starkare ljud vi utsätts för, desto kortare tid klarar vår hörsel av det. Även vid samtalsstörande ljud, under 80 decibel, spelar exponeringstiden roll. Att vistas i störande ljud under en hel arbetsdag är en påfrestning som kan ge upphov till stress, trötthet, huvudvärk och andra hälsoproblem.

Efterklangstid
Väggar, tak, golv och andra ytor i ett rum fungerar som ”ljudspeglar”. Ljudet reflekteras mot dessa ytor och fortplantar sig som ekon genom rummet. Det här innebär att ett enda ljud förvandlas till flera, så att ljudet förstärks. Måttet på denna ekoeffekt kallas efterklangstid och är helt avgörande för hur lätt det är att uppfatta tal i rummet. Om efterklangstiden är för lång hinner inte ljudet från ett ord klinga ut innan nästa ord kommer studsande. Ljuden flyter ihop och blir svåra att urskilja. Dålig ljudmiljö beror ofta på att efterklangstiden alldeles för lång i förhållande till rummets storlek och funktion.

Frekvens
I dagligt tal pratar vi om ”ljusa” och ”mörka” toner. I själva verket handlar det om hög och låg frekvens. En person med normal hörsel kan uppfatta ljud i ett frekvensområde mellan 20 och 20 000 hertz (Hz). Talljud ligger i huvudsak mellan 125 och 8 000 Hz. Vokaler ligger i lägre frekvenser omkring 500 Hz, medan konsonanter ligger i högre frekvenser omkring 2 000 Hz.
Lågfrekvent bakgrundsljud upplevs ofta som mycket störande även om det inte är starkt, bland annat eftersom det maskerar tal. Det kan till exempel vara ventilationsbrus, maskinsurr och sorl.

Typ av ljud
Andras prat i bakgrunden är bland det mest störande som fi nns, visar undersökningar Det beror på att tal är en typ av ljud som våra hjärnor mer eller mindre automatiskt uppfattar som viktigt. Därför är det svårare att ”filtrera bort” tal än till exempel ett jämnt bakgrundsbrus. Särskilt störande blir det när vi vill uppfatta vad en person säger medan det pågår andra samtal omkring oss. De olika talljuden har samma ljudkaraktär och ”konkurrerar” därför med varandra.