Textstorlek: Textstorlek 1Textstorlek 2Textstorlek 3

Frågor och svar

Hittar du inte svar på din fråga om ljudmiljö nedan?
Maila horsellinjen@hrf.se eller gå in på www.horsellinjen.se

1. Stämmer det att vokaler låter starkare än konsonanter?

Ja, det stämmer. Men för att det ska vara lätt att uppfatta vad som sägs i ett rum är det därför viktigt att dämpa de lägre frekvenserna (vokalerna) och lyfta fram de högre frekvenserna (konsonanterna).

 

2. Är allt buller hörselskadligt?

Nej, buller handlar i första hand inte om hur mycket det låter utan om hur det upplevs. Allt ljud som upplevs som störande och obehagligt kan kallas buller, även om det inte är skadligt för hörseln. Buller är oönskat ljud, oavsett ljudstyrka.

 

3. Jag tycker inte ljudmiljön på mitt arbeta är bra. Vart vänder jag mig för att få en förändring?

Om du tycker att det är dålig ljudmiljö på ditt arbete ska du prata med skyddsombudet eller arbetsgivaren om att anlita en akustikkonsult för en ljudmiljöanalys. Åtgärder för bra ljudmiljö är en smart investering som bidrar till ökad effektivitet. Det förebygger också ohälsa, inte minst bland anställda med hörselnedsättning.

 

4. Hur påverkas vi av dålig ljudmiljö?

Undersökningar visar att störande buller kan leda till huvudvärk, koncentrations- och inlärningsvårigheter. Vi får svårare att minnas saker. Allt tillsammans kan ge upphov till stress och stressymptom.

 

5. Kan verkligen kontorslandskap anpassas så att det blir bra ljudmiljö?

Olika akustik – och ljudförbättrande åtgärder, till exempel tyst kontorsutrustning, ljudabsorberande tak och väggar, skärmar mellan arbetsplatserna, avskärmade utrymmen för skrivare och kopiatorer kan förbättra ljudmiljön på ett öppet kontor. En så enkel sak som bokhyllor med böcker och pärmar kan göra skillnad till det bättre för ljudmiljön. Det är viktigt att ha ljudsmarta planlösningar och verksamhetsplanering. Till exempel bör ingen ha sitt skrivbord/arbetsplats precis intill naturliga mötesplatser som postfack och kök/fikarum. Det är också viktigt att ha gemensamma regler, till exempel inte ha hög signal på mobil eller ta längre samtal i avgränsade rum. Bärbara telefoner och datorer gör det också möjligt att gå undan ”pratbullret” – därför är det viktigt att ha avskilda utrymmen dit medarbetarna kan gå ibland.

 

6. Vilka arbetsplatser har störst problem med dålig ljudmiljö?

Det är faktiskt ljudet av människor som är det största ljudmiljöproblemet idag. Inom industrin har man lyckats förebygga problemen med buller. Nu är det istället förskolan och skolan som har de största problemen. Hela 79 procent av lärarna störs av röster och andra aktivitetsljud. Gymnastik-, slöjd- och musiklärare är särskilt utsatta och 57 procent av lärarna /förskollärarna har svårt att höra vad deras elever säger.

 

7. Vilken typ av buller satsas det mest på att åtgärda?

Både forskare och myndigheter har ägnat mest uppmärksamhet åt störande buller vid bostäder, framförallt trafik- och byggbuller. Men de flesta av oss tillbringar en betydande del av vår vakna tid utanför hemmet – på jobbet, i skolan, i affärer, i restauranger/caféer med mera. Därför är det viktigt att uppmärksamma ljudmiljön i de lokaler där vi faktiskt lever och kommunicerar allra mest.

 

8. Jag har svårast att höra vad folk säger när det är flera som pratar samtidigt. Varför är det så?

Andras prat i bakgrunden är bland det mest störande som finns visar undersökningar. Det beror på att tal är en typ av ljud som våra hjärnor mer eller mindre automatiskt uppfattar som viktigt. Därför är det svårare att ”filtrera bort” tal än till exempel ett jämt bakgrundsbrus. Särskilt störande blir det när vi vill uppfatta vad en person säger medan det pågår andra samtal omkring oss. De olika talljuden har samma ljudkaraktär och ”konkurrerar” därför med varandra.

 

9. Hur mycket måste det skilja i ljudnivå mellan buller och tal för att man ska höra vad folk säger?

För att folk ska kunna prata med varandra på till exempel en restaurang får inte bakgrundsbullret vara över 55 decibel. Ett normalt samtal har en ljudnivå på omkring 60 decibel, ett lågmält samtal ligger runt 50 decibel.

 

10. Behöver hörselskadade lägre ljudnivåer för att höra än normalhörande?

Ja, ”störningströskeln” ligger betydligt lägre hos hörselskadade än hos normalhörande. Till exempel behöver vuxna med hörselnedsättning upp till 10 decibel lägre omgivningsljud än vuxna med normal hörsel.

 

11. Vi har haft problem på min arbetsplats med att det låtit för mycket, folk har fått huvudvärk och så. Vi har hängt upp lite tyger på väggarna men jag tycker då inte att det blivit någon skillnad.

Det här med akustik är inte helt enkelt. Att sätta upp tyger på väggen kan fungera, men då måste man göra på rätt sätt. Tyget måste hänga ut minst en decimeter från väggen, och det ska gärna vara ett tjockt tyg som kan andas – till exempel filt. Be att man på din arbetsplats tar kontakt med en akustikkonsult. Det kan löna sig för din arbetsgivare i längden.

 

12. Vad kan man göra för att på ett enkelt sätt dämpa skrapljuden från alla våra stolar i föreningslokalen?

Ett enkelt sätt att dämpa skrap från stolar är att sätta tassar på stolsbenen. Dessa tassar kallas för doppskor och kan köpas via akustikföretag.