Starkt stöd för förslag om "bullerkommission" i debatt om ljudmiljön i skolan

Jan-Peter Strömgren, HRFs förbundsordförande, fick stöd för sitt förslag om en bullerkommission.De båda lärarfacken stödjer HRFs förslag om att tillsätta en bullerkommission för skolan och förskolan.
Och SKL vill samarbeta med HRF för att ge kommunerna kunskap och verktyg för att förbättra ljudmiljön ute i skolorna.
Det framkom i en debatt i Stockholm på torsdagen, i samband med finalen på HRFs ljudmiljöturné.

Till debatten klicka här

Det blev en livlig diskussion när ledande företrädare för lärarfacken, arbetsgivare, myndigheter och HRF möttes i en öppen debatt under rubriken: ”Hur mycket buller ska barn och lärare tåla?”. Men i stort sett var debattdeltagarna rörande eniga: Ljudmiljöproblemen i skolan är stora, allvarliga – och något som det är oerhört viktigt att komma till rätta med.
Jan-Peter Strömgren, HRFs förbundsordförande, konstaterade att det inte kommer att hända av sig själv. Nu är det dags för staten att agera för bättre ljudmiljö:
Maria Stockhaus (m), ordförande för SKLs utbildningsberedning, samt Bernt Nilsson, t. f. generaldirektör, Arbetsmiljöverket– Vi har i dag gått ut med ett pressmeddelande om att vi vill att regeringen ska tillsätta en bullerkommission för skolan och förskolan. Är ni i lärarfacken och på SKL beredda att stödja ett sådant initiativ?
Svaret från Metta Fjelkner, förbundsordförande, Lärarnas Riksförbund, var tveklöst:
– Absolut. Vi behöver verkligen en kommission. Vi har väldigt, väldigt starka krav på oss från medlemmarna att jobba med detta arbetsmiljöproblem, så vi är beredda att gå från ord till handling.
Inger Maurin, vice förbundsordförande i Lärarförbundet, var lika säker:
– Vi välkomnar det här. Vi är gärna med er på den vägen.

Vill öka kunskapen i kommunerna, med HRFs hjälp
Maria Stockhaus (m) ordförande för utbildningsberedningen i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), tyckte att en kommission lät intressant, men var också mån om att så snart som möjligt hitta konkreta sätt att hjälpa kommunerna att bli bättre på att ta itu med ljudmiljöproblemen:
– Inga kommuner vill ha en dålig arbetsmiljö på skolorna, försäkrade hon.
– Problemet är att kommunerna har för lite kunskap om ljudmiljö, och därför hamnar man ofta lite i händerna på arkitekter och byggfirmor när man renoverar och bygger nytt. Det blir kanske snyggt och så, men inte alltid så funktionellt… Kommunerna behöver hjälp med att bli bättre kravställare så att ljudmiljön inte glöms bort. Hur ska man skriva beställningar för att få till det på ett bra sätt?
I det arbetet vill Maria Stockhaus att SKL ska vara en viktig ”spelare”, tillsammans med HRF och akustikexperter:
– Jag skulle gärna se att vi gör någonting gemensamt för att stödja kommunerna i arbetet med att förbättra ljudmiljöerna. Det är jag helt övertygad om att de flesta kommuner skulle vilja få hjälp med.

"Akustiker borde vara en självklarhet"
Även lärarfackens representanter tryckte på vikten av att kommunerna tar hjälp av akustikexperter, så att de åtgärder som vidtas inte blir verkningslösa:
– Att akustiker är med i processen för att utforma skolan borde vara en självklarhet. Det tycker jag är ett kvalitetskrav man kan ställa, sa Metta Fjelkner.
Bernt Nilsson, t.f. generaldirektör, Arbetsmiljöverket, tyckte att det största problemet är att kommunerna och skolhuvudmännen inte jobbar systematiskt med störande buller som en arbetsmiljöfråga:
– Om lärare upplever att ljudmiljön är dålig ska skyddsombud och arbetsgivare agera, och händer det inget går det bra att kontakta oss på Arbetsmiljöverket.

HRFs ljudmiljörapport – ett viktigt steg
Flera av debattdeltagarna lyfte fram HRFs ljudmiljörapport som ett viktigt steg på vägen mot en samtalsvänligare skola:
– Att ljudnivåerna i skolorna är för höga, det var allmänt känt. Men det ni gjorde med Kakofonien var att sätta siffror på det och de siffrorna är dramatiska, sa Maria Stockhaus.
”Kakofonien” konstaterar bland annat att två av tre lärare/förskollärare tycker ljudmiljön i skolan är ett problem varje dag/varje vecka. Dessutom uppger 57 procent av lärarna att de har svårt att höra vad eleverna säger i klassrummet.
– De här undersökningarna visar vad många av våra medlemmar tycker: att det är en outhärdlig ljudmiljö i skolan, sa Metta Fjelkner.
– Vi behöver sätta ljuset på en arbetsmiljö som är bra för eleven hela dagen. En bra ljudmiljö där både elever och lärare trivs och kan höra och lära sig, det är något som befrämjar kunskap.

"Kampanjen har gjort stor skillnad"
Inger Maurin tror att Befria samtalet-kampanjen har gjort stor skillnad:
– Det är viktigt att sprida kunskap och synliggöra hur det faktiskt ser ut, så som ni har gjort under det här året som kampanjen har pågått.
Jan-Peter Strömgren drog paralleller mellan ljudmiljökampanjen ”Befria samtalet” och ”Håll naturen ren”, den kampanj som sedan utvecklades till miljörörelsen:
– Det tar lång tid att förändra, men det viktigaste är att man startar med en ambition att ändra ljudmiljön i samhället. Och jag tror inte att någon inbillar sig att det ska ske snabbt. Men om man inte visar den politiska viljan att göra den här förändringen, så kommer aldrig resurserna och kunskapen till. Och inte heller förändringen.